Den senaste tiden har jag funderat en hel del på hur mitt liv förändrats sen jag blev mamma. Det är starka känslor som bubblar upp och jag skulle vilja fokusera på en bit känsla jag har. För att vara mamma till världen finaste skriver jag så mycket om redan ;)

När vi planerade barn och när vi väntade Filip så lovade jag mina vänner dyrt och heligt att livet icke skulle förändras när lillen kom. Såklart ska det fikas och tjattras som förr och jag skulle minnsann inte bli en sådan som överger mina vänner. Ja, vad hände? Vänskapskretsen har sinat! Och det gör ont i mig och jag saknar mina vänner! Nej jag har inte övergett dom men hur livet skulle bli som mamma gick inte att föreställa sig. Jag skulle kunna åka land och rike runt för mina vänner och jag är inte den som tackar nej till inbjudningar av alla dess slag. Men med en liten så går det inte att fara bäst man vill även om jag skulle vilja det många gånger.

Det är inte bara jag som tackat nej av olika anledningar, utan även dom. Kan det vara så att livet verkligen tar en sådan vändning att vissa vänskaper inte platsade in på det här stadiet i livet? Jag känner mig som samma Sofia, glada Sofia som älskar att fika och prata sönder allt! Visst jag är nu också mamma Sofia med en ny erfarenhet, samma Sofia en erfaranhet rikare <3

Så vad hände? Jag är så ledsen och efter att ha skrivit detta gör det ännu mer ont!

Saknar er så oerhört mycket! <3