Ja det är jag det när jag är sjuk, vilket jag är nu!!! Trodde aldrig att man kunde vara såhär trött när alla är sjuka och man måste ta hand om en liten. Att jag känner att jag lever? Ja för sjutton!! Skulle kunna sova sovmaraton om någon erbjöd mig.

Ja som vanligt så går det inte i många knop här hemma, knappt så att det rör på sig alls. Man gör det allra mest nödvändiga i hemmet och sen läggs energin på Filip. Sitter faktiskt och ser fram emot att blir frisk så man får känna sig sådär energisk som iallafall jag gör efter sjukstuga.

Nu märker man av att Filip besväras av torsken i munnen, han tuttar dåligt och vill inte ha mat. Hur gör man för att mata sovandes bebis...??? Håller han på såhär ett par mål till så ringer jag nog imorrn till barnmottagningen och frågar. Han har ingen feber och jag försöker hålla näsan ren så då måste det ju nästan vara torsken?

I lördags var ju som sagt Filips fina farmor och hennes syster här. Alltid kul med besök ♥ Vilken lyckost vår Filip är som har så många fina underbara i sin närhet!